Nybörjarkurs i Ayurvedayoga

Den 5/4 18.00-19.15 börjar en 5-veckors nybörjarkurs. Passar  dig som vill lära dig grunderna om ayurveda såsom din personliga konstituion, analys av dina obalanser, rätt kost, rätt livsstil enligt dygn och årstid, samt grunderna inom yoga-asanas (positioner) såsom solhälsningar, stående, sittande och liggande övningar, andning, avslappning och meditation. Medtag lämpliga kläder, egen yogamatta och filt och en termos med varmt uppkokat vatten att dricka. Begränsat antal platser.

Pris: 500:-
Lokal: Gårdshuset, Äntligen Emma i Bergsåker (vid rondellen)
Anmälan till ms.nygren@gmail.com eller 070-6311251

 

Det enorma ayurvediska kunskapshavet

Modigt och nyfiket plumsar jag i det ayurvediska kunskapshavet och börjar trampa vatten.
Vilket håll ska jag simma åt? Eller ska jag djupdyka? Att lära sig allt på en gång är för stort.
Det är ett hav, det går inte att dricka allt på en gång. Klunk för klunk funkar bäst. Denna jämförelse är bra och illustrerande, för det handlar om lagom, måttligt, naturligt och framförallt i harmoni med kroppen. Tålamod behövs. Eget ansvar behövs också. Mognad.

  • Vad är en dosha? Vata Pitta Kapha
  • Vem är jag? Vad födde jag in i och vad har jag i baggaget och vem är jag nu?
  • Vad är en guna? Sattva Rajas Tamas
  • Vilka är de fem elementen? Jord Vatten Eld Vind Rymd
  • Vad är fundamentet till livsång hälsa? Näring Syre Vatten Kärlek Yoga Meditation Själens längtan att få oss att vakna upp ur separation och illusion
  • Vilken yoga är bra för mig? Varför meditera?
  • Vilken mat passar mig och när är det bäst att äta? Vad är det jag behöver? Vad är det jag har begär efter?
  • Hur viktiga är våra dagliga rutiner för hälsan? Hur går de att förbättra?
  • Hur viktigt är det att förstå känslorna och sinnet för att leva ett tillfredsställande liv?

Ja dessa är bara några frågor som är intressanta att ställa och de avgör i vilken riktning jag simmar på ayurvedahavet.

Simma lugnt!

Ayurvedayoga lärarutbildning startar 20 augusti 2015

ay_tt_collage_400

Denna kurs startar den 20 augusti 2015 och löper över 1 år. Vi börjar med retreat och träffas däremellan på 7 veckoslutsträffar fredag-söndag (200+ timmar) samt avslutar med retreat.

Syfte: Att på ett jordnära, enkelt och praktiskt sätt utbilda i kombinationen av ayurveda och yoga. Du genomgår ett utbildningsår med de naturliga växlingar som sker. Under året praktiseras anpassningar för ökad hälsa och välmående. Naturlig rytm, ayurvediska dagliga rutiner, matlagning, kost & näring, och ayurveda i yoga/meditation tillsammans med personlig coachning ger en nystart och ett hälsosammare perspektiv och liv.

Teman:

  • Ayurvedayoga – yoga ur ett ayurvediskt perspektiv
  • Ayurvedans grundprinciper
  • Yogisk och ayurvedisk historia och filosofi
  • Pranayama/andning
  • Asanas (yogapositioner)
  • Yoganidra (djupavspänning)
  • Meditation och mindfulness
  • Vegetarisk matlagning (yogisk, sattvisk, ayurvedisk), kryddor, örter, teer
  • Doshor, Gunor
  • Yoga Sutrorna och Samkhya systemet
  • Indisk Huvudmassage
  • Energianatomi – chakrasystemet.
  • Mantran och vibration/ljud.
  • Fysisk anatomi.
  • Eget företagande och marknadsföring.
  • Lärarpraktik
  • Grupparbeten
  • Tid att installera en naturlig rytm – vila, vara och promenera i naturen

Mellan träffarna:
Din personliga dagliga upplevelse av yoga och ayurveda är den viktigaste delen under din utbildning. Du fördjupar successivt dina kunskaper om din konstitution (prakruti), din obalans (vikruti) och dygnets, årstidernas och livets faser.

Målsättningen är att du införlivar en daglig rutin som är i harmoni med din konstitution, stävjar obalanser och befrämjar din personliga hälsa. Du uppmuntras att praktiskt och teoretiskt ägna dig åt yoga och ayurveda en stund varje dag. Att kunna skapa och upprätthålla yoga och meditation som en regelbunden disciplin i vardagen är en viktig förutsättning i utbildningen.

Hemuppgifter kommer att delas ut mellan träffarna för att befästa kunskap och de är enkla och av både teoretisk och praktisk natur.

För lärardiplomering:
Avklarat teoretiskt och praktiskt slutprov. Att i egen regi ha lett ett minimum av 10 yogaklasser parallellt med utbildningen för dig som vill bli diplomerad lärare. Dessa klasser kan du genomföra med en eller flera elever.

Utbildningsdatum och plats:
Utbildningens helgträffar hålls  i Örnsköldsvik och de två retreaten hålls i ändamålsenligt hus vid havet i Örnsköldsvik.

2015
20-23 augusti – retreat
25-27 september
30 oktober -1 november
4-6 december
2016
15-17 januari
26-28 februari
18-20 mars
4-8 maj – retreat
17-19 juni

Ansökan:
Din ansökan skickar du in skriftligen. Ansökan ska innehålla:

– Namn och adress
– Födelsedata
– Telefon/ e-post
– Nuvarande sysselsättning
– Utbildningar
– Ett nytaget foto
– Tidigare erfarenheter av yoga, meditation och andra holistiska discipliner.
– Hur hittade du denna utbildning? (personlig rekommendation – vem?, google, facebook, emailutskick etc.)

Skriv spontant och kortfattat, max två sidor om vem du är och varför du är intresserad av just den här utbildningen och vad du gör om 5 år. Ansökan skickas till ms.nygren@gmail.com Antalet deltagare är begränsat. Du blir kallad till intervju som hålls via telefon/Skype.

Detta ingår i kursen:

Maten: ayurvediska vegetariska måltider: frukost, lunch och middag vid alla träffar.

Näringsdrinkar: näringsdryck morgon och kväll för optimal näringsförsörjning och energi vid alla träffar.

Boendet: Enklare boende i sovsal vid retreater. Enklare boende i yogalokalen ingår vid helgträffarna.

Hämtning/läming vid ankomst med buss/tåg/flyg i Örnsköldsvik

Support mellan träffarna:

  • Personlig ayurvedisk hälsokonsultation (pulsläsning görs vid träffarna som sedan följs upp via telefonkonsultation).
  • Facebookgrupp för att hålla kontakten mellan deltagarna.
  • Emailsupport från lärarna
  • En yogalektion per vecka live via webcast
    (ej de veckor vi träffas)
  • Ayurvedayogamanual

Kursavgift:
47.000kr inkl moms varav 5000kr i anmälningsavgift. Vi har valt att inkludera all kost, näring och logi i det faktiska priset – något vi är unika med. Det enda som tillkommer är resor och kurslitteratur (engelska och svenska).
Delbetalning är möjlig:
5000:- i anmälningsavgift + ett av följande 3 alternativ:
1) på två terminsbetalningar á 21000:-
2) 12 delbetalningar á 3600:- över ett år
3) 24 delbetalningar á 2000:- över två år.

Din anmälan är bindande och det innebär att du är betalningsskyldig för hela utbildningen även om du inte fullföljer. Vid full betalning och godkända utförda uppifter erhålles diplom.

Lärare vid utbildningen:

Marie Nygren, huvudlärare – www.ayurvedayoga.se – 070-6311251 ms.nygren@gmail.com

Vi välkomnar dig till en personligt utvecklande insiktsresa
– en början på ett nytt kapitel i ditt liv!

 

 

 

6 Smaker (Rasa) & värmande eller kylande (Virya) och fördröjd effekt (Vipak)

collage_blogg
Våra smaklökar kan identifiera 6 smaker. Därför vill vi ha med alla dessa 6 smaker i vår måltid för att den ska upplevas komplett. När måltiden inte är komplett så uppstår sug efter salt och sött, vilka är kroppens signaler på att obalans i smak är närvarande. Så även om det är tex. hett eller bittert vi saknar så signalerar kroppen ändå sött/salt. (Lite på samma sätt som den signalerar detta om vi druckit för lite vatten). Således kan sägas att en smak är inte bättre än en annan, alla hjälps åt och alla behövs. Det sunda förnuftet säger oss att det inte är realistiskt att dela in tallriken i 6 lika stora delar och fylla dessa med en bit av varje smak oavsett person och konstitution, det är inte så balans uppstår vid måltid. Alla smaker har olika effekter. Vissa behöver vi i större dos andra i mindre. Vi äter tex större mängd ris (sött/svalt) än chillipeppar (hekryddstarkt/hett). Beroende på din Dosha och även årtid så är det olika proportion på smakerna som ska till vid varje måltid.

De 6 smakerna sött, surt, salt, bittert, strävt och hett (kryddstarkt) och denna kategorisering av smaksensation kallas för Rasa. Men vi har ytterligare aspekter att ta in i beräkning:
1) Virya – Om en smak är värmande/kylande. 
2) Vipak – Vad smaken förändras till på vägen genom kroppen, efter att maten passerat magsäcken och maten metaboliserats. Effekten av Vipak kan därför sägas vara fördröjd.

Detta kan ställas i kontrast till västerländsk matlagning där smaken enbart kategoriseras i sött, salt, surt och beskt (och ibland umami).

För att återgå till att kortfattat beskriva Virya så kan sägas att hett (kryddstarkt), salt, surt och animaliska produkter och vegetabiliska oljor har en värmande Virya, men mat som har sträv, bitter och söt smak har en kylande egenskap.

För att kortfattat beskriva Vipak så är det den smak som blir invärtes i tarmarna.
Sur Vipak i överskott över lång tid kan på sikt ge upphov till infertilitet.
Kryddstark Vipak kan vara bra för Kapha men torka ut och överhetta tjocktarmen och är då extra opassande för IBS, Ulcerös Kolit och andra inflammatoriska tarmbesvär. Den ökar Vata och kan leda till förstoppning och svårighet att urinera.

Sträv smak drar samman och torkar ut munnen och kroppen.
Sträv Rasa skapar Kryddstark Vipak.
Sträv smak ökar Vata, minskar Pitta och Kapha.

Bitter smak behövs bara i små mängder och är mycket bra för levern. Det inkluderar alla aktiva phytokemikalier som har medicinska egenskaper. Gränsen på var en bitter ört övergår från att bli medicinsk till att bli giftig för kroppen är olika från gröda till gröda, vilken årstid, vilken form (färsk, torkad, i olja,  tinktur, kapsel eller pressad), mängd och även person som intar grödan.
Bitter smak ökar Vata, minskar Pitta och Kapha.
Bitter Rasa blir till Kryddstark Vipak.

Kryddstarkt är den smak som vi förknippar med styrka, hetta och chili. Denna smak stimulerar Agni – matsmältningselden. Den ökar metabolismen och bränner fett (således utmärkt att använda för Kapha, och även värmande för Vata som dock får se upp för uttorkning). En för stark eld skapar för mycket torrhet, inflammation, ilska, så lagom är alltid bäst. För mycket av det goda blir aldrig gott, utan bara för mycket.
Kryddstarkt ökar Pitta, minskar Vata (i lagom dos, i större dos ökar det Vata) och Kapha.
Kryddstark Rasa blir Kryddstark Vipak.

Surt är det som får munnen att vattnas. Det är hett och varmt och stärker Agni – matsmältningselden. Bra att tillsätta som kompliment till måltiden i tex chutney, ketchup, rönnbärsgelé, en klyfta citron etc. För mycket sur smak kan öka inflammation i kroppen.
Sur smak ökar Pitta, minskar Vata och Kapha.
Sur Rasa har en Sur Vipak.

Salt smak behöver vi och den kommer från salt, men ett naturligt salt innehåller förutom salt även mineraler och spårämnen som även de har salt smak. Bordssalt innehåller skadliga E-ämnen och bör undvikas. Använd ett naturligt salt och om det klumpar sig lägg i några risgryn.
Salt ökar Pitta och Kapha och minskar Vata.
Salt Rasa blir till Söt Vipak.

Söt smak ger oss tillfredsställelse och trygghet i livet. I tillägg till kolhydratrik mat såsom spannmål, grönsaker, rotfrukter, frukt och sockerbeta så är också mjölkprodukter söta. Sött behövs som energikälla för kroppen, nervsystemet och hjärnan!)
Söt smak ökar Kapha, minskar Vata och Pitta.
Söt smak har Söt Vipak.

Sammanfattning:
Bra för Vata: salt surt, sött, värmande
Bra för Pitta: sött, bitter, strävt, svalkande
Bra för Kapha: kryddstark, bitter, sträv, värmande

Boktips:

Tillagning av ayurvedisk mat – koka, steka, grilla, eller värma?

Att förbereda och tillaga en måltid kan ses som en konst, ett medvetet kreativt uttryck för skapande av hälsa. Omvandlingen av hårda och mycket svårsmälta råvaror till en läcker smakrik måltid är något vi gör varje dag, ofta utan eftertanke eller reflektion av skapandeprocessen. Maten vill vi ska vara lättsmält och full av nyttigheter på alla plan. För detta så är det först och främst viktigt med rätt inställning och sinnesstämning på kocken, sedan att vara noga med råvarorna, kryddorna och passa koktiderna och att dekorera och presentera maten på ett trevligt sätt. Men om vi tänker till ytterligare så är det fler aspekter som spelar in och några av dessa är tillagningsmetoden som vi ska ägna en stund åt här.

Värmens vibration påverkar matens vibration och kvalitet. Lätt, hett och snabb skapar mera dynamisk mat. Långsam och låg temperatur skapar lågmäld, jordande mat med en trygg känsla.

Fuktig, varm mat (vatten och olja) lämpar sig utomordentligt för Vata (eter/luft) som i sig är kall och torr, men är mindre passande för den tunga/kalla Kapha (jord/vatten), som istället skulle må bra av torrare, kryddig mat. Pitta (eld/vatten) mår bra av mild, lagom fuktig varm mat, som inte är för oljig eller kryddstark. Om du är osäker på vilken mat du mår bra av läs detta.

Vad vi pratar här är fuktighet, oljighet och torrhet i matlagning. Dessa tre ”trollas fram” på olika sätt i matlagningsmetoderna.

Ångkokning – gör maten mjuk, fuktig och lyfter fram smakerna i grönsakerna.
Bra för Vata, Pitta och Kapha.
Koka i vatten – gör måltiden fuktigare och mjukare.
Bra för Vata. Passar även Pitta och Kapha.
Steka – tillför hetta och vitalitet till maträtten. Kan höja elden så använd varsamt för Pitta.
Steka sedan koka – börja med att steka upp hela kryddor och grönsaker, tillsätt sedan vatten/vätskan och de malda kryddorna och koka under lock. Ger liv och dynamik och låter kryddorna utvecklas, men balanseras med vattnet. 
Ugnsbaka
– tillför värme och torkar ut, passar gratänger som innehåller fukt. Passar Vata och Pitta och med starkare kryddor även Kapha.
Ugnsrosta – torkar ut med smörjer upp med olja. Passar Vata om det finns fukt kvar. Passar Kapha med kryddor men då om det är sparsamt med olja. Passar Pitta om det är fuktigt och milda kryddor.

Tillagning av ayurvedisk mat – kompisar

Enligt Ayurvedisk diet så finns olika lager av kunskap som går att tillämpa för bästa möjliga hälsa. All matråvaror har sin egen unika Rasa (smak), Guna (karaktär), Virya (potens) och Vipaka (effekt efter matsmältning) samt Prabhava (inverkan). Att djupdyka blir ansträngande, låt detta sjunka in gradvis istället, då faller det på plats.

Keeping it simple. Att laga mat utan att krångla till det är en konst. Men låt detta inspirera dig snarare än hämma dig i dina matlagningsförsök! Denna konst kräver lite kunskap, som förvisso blir större ju längre man håller på. Var nyfiken. Lär av misstagen. Det är först när de ohälsosamma misstagen befästs i en vana som det uppstår konsekvenser. Byt bana. Lär om. Gör ett mera medvetet val i matlagningen. Svårare än så är det inte.

När två eller tre olika matsubstanser av olika smak (Rasa), karaktär (Guna), potens (Virya) och effekt (Vipaka) kombineras så kan Agni (enzymerna) påverkas och överbelastas med resultat av att kroppen överbelastas med slagg och toxiner (Ama).

När matkombinationen är ohälsosam kan halsbränna, förruttnelse, jäsning och gasbildning uppstå. Om detta uppstår regelbundet leder det till ohälsa och sjukdom.

Ett exempel på detta är att blanda mjölk och banan, vilket kan sätta ner Agni (matsmältningselden) och ändra på bakteriefloran. Resultatet av sött/kallt i denna kombination är Ama (toxiner/slagg), täppta bihålor, nedkylning, hosta, allergier, utslag och rodnad.

Andra ohälsosamma matkombinationer är:
Yogurt med Mjölk, ost, fisk, mango (Mangolassi är gott men inte smart!) eller melon, sura frukter eller heta drycker (kaffe/te)
Meloner bör ej kombineras alls, även undvikas med annan frukt
Ägg och Mjölk
Stärkelse och Banan
Honung med lika delar Ghee (vikt)
Tomat med Gurka (jo, här får Svensson en utmaning att tänka om salladskombinationen på middagstallriken!)
Mjölk med bröd (innehållande jäst), kött, fisk
(OBS! Kanelbullar med mjölk? Mjölk till maten med kött/fisk – har inte majoriteten av sveriges befolkning växt upp med denna kombo?)

Honung ska aldrig värmas över 37 grader, då bildar molekylerna ett lim som täpper till slemhinnor och de subtila energibanorna.
(The Complete Book of Ayurvedic Home Remedies av Dr Vasant Lad)

Det finns rätt sätt att kombinera och det finns fel sätt att kombinera – för bättre och sämre hälsa. För de sämre sätten så finns det alltid kryddor och trix man kan ta till för att balansera. Mera om detta senare.

Lycka till!

Konsten att äta ayurvediskt

För dig som är ny till ayurvedisk mat så kan det bli aningen förvirrande. Du har förmodligen läst om de tre doshorna Vata, Pitta och Kapha som är en kombination av de fem elementen  Vata – eter/luft, Pitta – eld/vatten, Kapha – vatten/jord och har analyserat vad för dosha du ”är” och funderar på vad du då ska äta för att må bättre.  Eller så fastnar du i tvivel redan här.
Om du ”är” eller känner dig Kapha (tung, sval, långsam) så ska du tillföra lätthet & värme för att balansera. Smak att minska på: söt, salt.
Om du ”är” eller känner dig Vata (ojordad, kall, torr, spretig, snabb, oregelbunden på alla sätt) så öka på av det du saknar: värme, olja. Smak att minska på: torr/sträv, bitter, het.
Om du ”är” eller känner dig Pitta (eldig, vass, intensiv) så öka på av det du saknar: svalkande, lugnande. Smak att minska på: het, sur, salt.  Om du bara blir frustrerad av att läsa detta och inte vet vad du är för dosha/kombination, så kan du ändå äta ayurvediskt.

Att lära sig vad mat smakar är alltså viktigt. När alla de 6 smakerna ingår i en måltid är den tillfredsställande för matsmältningen oavsett dosha.
Sött: Mjölk, vete, kött, honung, socker, ris
Surt: Citron, yogurt, hårdost, vinäger
Salt: havssalt, bergssalt, alger
Hett: Chilli, cayenne, ingefära, heta kryddor.
Bitter: mörk choklad, kaffe, gröna bladgrönsaker, gurkmeja, salladsblad
Sträv: Granatäpple, linser, bönor

När du bekantat dig med smakerna kan du avancera till att balansera konsistenser, såsom oljigt (reduera för Pitta) , fuktigt (reducera för Kapha), torrt (reducera för Vata).

För att enkelt laga ayurvedisk mat för en hel familj (eller för ett sällskap) oavsett dosha så är det Tri- Dosha eller Agni-balanserande mat som gäller. En Kitchari funkar alltid. är mat som människor med alla tre doshorna mår bättre av att äta och den är stärkande för matsmältningen/den inre elden – Agni. Principen är enkel. Agni som är eld (bestående av eld/vatten) har en karaktär som är varm, oljig och lätt. Mat som är varm oljig och lätt lagas och kompletteras av det som var och en av de tre doshorna mår bra av.

För Kapha är det varmt, torrt, kryddstarkt och lätt. Tex en kryddig chutney.
För Vata är det varmt, oljigt, kryddigt, sött, surt, salt. Tex en fruktig söt chutney.
För Pitta är det sött, svalt/svalkande och milt. Tex kokos eller mynta.

Bra för Vata: olja, salt, vatten, alla frön & nötter i måttliga mängder (gärna blötlagda och skalade där det går)
Bra för PItta: kokosnöt, pumpafrön, solrosfrön
Bra för Kapha: pumpafrön, solrosfrön

Att använda de grönsaker rotfrukter, salladsblad och frukter som är i säsong är att föredra. Vi vill äta med årstiden. Så när det är varmt ute är det bra att äta svalkande mat med olja (sallader) och när det är kallt och torrt ute är det bra att äta värmande återfuktande grytor.

Att äta det största målet när solen är som högst på himlen – och vår matsmältning är som starkast är också att föredra. Om detta inte är möjligt, så är det bra att äta kvällsmålet för 18.00, eftersom ju senare det blir desto långsammare blir matsmältningen.

Att vara i harmonisk positiv sinnesstämning vid tillagning av maten och även vid måltiden befrämjar även det hälsan.

 

 

Ayurvedisk mat – Kichari – Detox

Kitchari – detox – yogamat
Gör det enkelt.
Linser och ris. Kryddor och Ghee (klarnat smör).
En skonsam utrensnings/detox-diet som samtidigt är lättsmält, enkel att tillaga och öppen för många olika kombinationer.
Mage & tarm mår bra av att ta det lugnt, men en fasta på juicer och gröna drinkar blir brutalt för hungern och kallt för kroppen, dessutom strävt och beskt. Enligt ayurvedan ska maten vara varm, för det behövs för att hålla temperaturen i kroppen och på så sätt motverka sjukdomar. Genom att i ett par dagar/ en vecka/ 2 veckor fasta på skonkost av linser och ris + kryddor och grönsaker, så tillförs värme, mättnad, proteiner, fibrer och smörjning. Kroppen ges kraft att storstäda utan att utarmas.

Kitchari är den mat som serveras på Pancha-Karma behandling. Jag åt ris, linser och morötter med kummin i nästan 2 veckor i Indien. Lite väl spartanskt, kan tycka.

Du behöver:
Mungbönor
Ris
Ghee
Kryddor & salt
Grönsaker

Om du är ovan kan du koka riset och mungbönorna separat och röra ihop med grönsakerna när de är klara. Koka lika delar splittade Mungbönor och ris (båda sköljda och blötlagda separat innan).
Skumma av mungbönorna och tillsätt en nypa Hing om det behövs.
Fräs separat en klick Ghee (klarnat smör) eller olja och krydda med säsongens favoritkryddor tex. några av: kummin, svartpeppar, fänkål, ingefära, gurkmeja, bockhornsklöver, senapsfrön, dill, koriander. Tillsätt säsongens grönsaker eller rotfrukter enligt konstitution och smak. Fräs på medelvärme, häll på lite vatten och låt ångkoka  under lock tills klara. Rör ner i mung/risblandningen och tillsätt Himalayasalt efter smak. Servera varmt.

Det är bättre att laga nytt varje dag än att spara i kylen och värma på, eller att frysa in.
Färskt är av högre energi (prana) och värmen som tillförs (agni) finns kvar och maten är mest sattvisk (ren & god) och smakerna är starkast.

Boktips – Dhanwantari av Harish Johari

IMG_20140811_100229
Harish Johari är en favoritförfattare i bokhyllan. Han verkar ha kunnat det mesta, med ingående detalj. Jag är imponerad. Han var mycket kunnig inom Ayurveda och boken Dhanvwantari är en pärla. Han har ett sätt att uttrycka sig i ord som är okomplicerat och samtidigt mycket exakt. Att sätta pricken över i:et, liksom. ”The Science of Daily Life” är en sådan där mening som bara är klockren och mycket förklarande.
Ett sätt att sätta tummen på Gunorna Sattva, Rajas och Tamas som är enkel att förstå och lätt att ta till sig – trots att de är ”beyond perception – only the effects of their actions can be seen.”
Läsvärd, helt enkelt.
Kapitlen heter: The Gunas. The Science of Breath. The Glory of Waking Up. Energizing your Body through Massage. Bathing: A Way to Vitality. The Meaning of Meditation. Diet: Why Vegetarianism? Diet: Towards a New Understanding. Diet: Specific Foods. Fasting: Reprogramming the Organism. Notes on Sleep. Your Need for Exercise. Home Remedies. Why Jewellery for Health. Semen, Drugs and Youth. Conclusion.

I kapitlet Fasting (översättning: Fasta) finns underkapitlet Speech Fasting (tal/ord fasta) där detta fantastiska citat är hämtat:
””In prolonged silence, one soon discovers the extent to which most spoken communications are absolutely trivial, unessential for life, health, or happiness. Most of the words uttered by men are ”small talk”, voiced solely for the purpose of affirmation of ego.”
Denna läsvärda skatt till bok heter alltså Dhanwantari av Harish Johari.

 

Ayurvedisk mat – Halloumi & grönsaksbiffar med rostad potatis, pumpa och ananasraita

halloumibiffar

Halloumibiffar 4 portioner

1 stor morot grovt riven
1/4 zucchini grovt riven
1 påsar babyspenat
1 halloumi grovt riven
1/2-1 cm skalad och finhackad ingefära
1/2 tsk senapsfrön
1/2 tsk chiliflingor
3 blötlagda soltorkade tomater i små bitar
3 ägg
2-3 msk kokosmjöl

Låt spenat, morot och zucchini svettas i stekpannan.
Blanda riven Halloumi med uppvispat ägg. Vänd ner grönsakerna och mjölet. Låt stå svalt om det behövs för att lättare forma. Stek i stekpanna på mediumvärme tills de fått färg och är genomstekta. Går utmärk att servera ljumna.

Vitkål/surkålssallad med torkade aprikoser och valnötter
1/4 vitkålshuvud finstrimlat
1/3 påse Strimlad surkål (ICAs I love ECO)
1 tsk honung utrörd i
1 tsk balsamvinäger
4 grovhackade torkade aprikoser
7 blötlagda valnötter i bitar (halvera halvan och halvera igen)

Ananasraita med citron och dill
2dl Laktosfri Creme Fraishe
1 dl krossad ananas
1/2 tsk finrivet citronskal
1 msk finhackad Dill att smaka av med

Ugnsrostade potatisklyftor och kuber av Butternut Squash
kryddade med krossad bockhornsklöver och chilliflingor
Rosta potatisen och Butternut squashen på 225grader i ugnen med lite olja och kryddorna tills gyllenbruna och lite knastriga i kanten.